torsdag 26 februari 2009

Hunger och törst - omodernt?

Historiskt sett så har törst och hunger fungerat som signaler för när det är dags att äta och dricka - och korrelerat med energibehovet. Nu för tiden har människan, dygnet runt, tillgång till livsmedel mer högt energiinnehåll, och vi har också fått lära oss att det är viktigt att dricka mycket. Hur mycket litar vi egentligen på våra känslor?

Studien "Thirst-Drinking, Hunger-Eating; Tight Coupling?" har undersökt förhållandet mellan törst, hunger, mat och dryckesvanor hos 50 viktstabila vuxna (39 kvinnor, 11 män, 30 ± 11 år, BMI 26,3 ± 5,9). I sju dagar fick det varje dag göra en kostintervju, samt varje timme skatta sin hunger och törst. Hos dessa vuxna korrelerade vätskeintaget INTE med törsten. Energiintaget korrelerade svagt med hungern. Är det dags att vi återgår till att äta när vi är hungriga, och dricka när vi är törstiga?

Skulle det minska övervikten i samhället? Minska inkontinensproblemen?


Alla dieter ger lika dåliga resultat

Idag skriver DN det som nästan alla egentligen vet: Dieter fungerar sådär... Studiens slutsats är att det inte spelar någon roll vilken diet du följer, det viktiga är att du får profesionell rådgivning och gör en långsiktig förändring. Generellt sett ger dieterna en låg viktnedgång - oavsett energifördelning (av fett/protein/kolhydrat).

Studien (Comparison of Weight-Loss Diets with Different Compositions of Fat, Protein, and Carbohydrate) har följt mer än 800 överviktiga eller feta amerikaner under två år, och deltagarna har ätit enligt fyra olika dieter:
Fett/Protein/Kolhydrater(%)
Diet 1: 20/15/65%
Diet 2: 20/25/55%
Diet 3: 40/15/45%
Diet 4: 40/25/35%
De åt 750 kcal mindre än deras behov, fick professionell rådgivning och skulle träna 90 minuter per vecka. Efter ett halvår hade alla gått ner runt sex kilo - men efter ett år hade de flesta börjat gå upp i vikt igen. De som lyckades bäst var de som fick regelbunden rådgivning.

Problemet med denna studie är dock designen av den. Man har inte kontrollerat att deltagarna faktiskt åt det de skulle - för OM de hade ätit 750 kcal mindre än sitt behov, så hade de gått ner (mer) i vikt. Många är de studier som har visat att överviktiga underrapporterar sitt kostintag. Om man läser rapporten så ser man också att deltagarna blev tillsagda att äta samma livsmedel, eftersom det annars skulle vara lätt för dem att veta vilken grupp de tillhörde, och således blev det svårt för dem att få rätt fördelning av makronutrienter. Slutsatsen av detta är att denna studie egentligen inte är särskilt bra. Det är snarare en studie om mäskligt beteende, än makronutrientfördelning.


Abstract
Background
The possible advantage for weight loss of a diet that emphasizes protein, fat, or carbohydrates has not been established, and there are few studies that extend beyond 1 year.

Methods
We randomly assigned 811 overweight adults to one of four diets; the targeted percentages of energy derived from fat, protein, and carbohydrates in the four diets were 20, 15, and 65%; 20, 25, and 55%; 40, 15, and 45%; and 40, 25, and 35%. The diets consisted of similar foods and met guidelines for cardiovascular health. The participants were offered group and individual instructional sessions for 2 years. The primary outcome was the change in body weight after 2 years in two-by-two factorial comparisons of low fat versus high fat and average protein versus high protein and in the comparison of highest and lowest carbohydrate content.

Results
At 6 months, participants assigned to each diet had lost an average of 6 kg, which represented 7% of their initial weight; they began to regain weight after 12 months. By 2 years, weight loss remained similar in those who were assigned to a diet with 15% protein and those assigned to a diet with 25% protein (3.0 and 3.6 kg, respectively); in those assigned to a diet with 20% fat and those assigned to a diet with 40% fat (3.3 kg for both groups); and in those assigned to a diet with 65% carbohydrates and those assigned to a diet with 35% carbohydrates (2.9 and 3.4 kg, respectively) (P>0.20 for all comparisons). Among the 80% of participants who completed the trial, the average weight loss was 4 kg; 14 to 15% of the participants had a reduction of at least 10% of their initial body weight. Satiety, hunger, satisfaction with the diet, and attendance at group sessions were similar for all diets; attendance was strongly associated with weight loss (0.2 kg per session attended). The diets improved lipid-related risk factors and fasting insulin levels.

Conclusions

Reduced-calorie diets result in clinically meaningful weight loss regardless of which macronutrients they emphasize.