måndag 15 februari 2010

Konstiga samband...

...idag rapporterar Dagens Medicin om en engelsk studie, som har visat att barn som tillbringar mycket tid hos far- och morföräldrar löper ökad risk att bli överviktiga: http://www.dagensmedicin.se//nyheter/2010/02/15/barn-blir-feta-hos-mormor-/index.xml
Varför, kan man fråga sig? Det skulle kunna ha med att göra att det är lättare att skämma bort sina barnbarn!

torsdag 11 februari 2010

Den stora matdagen

Har precis kommit tillbaka till kontoret efter en lunch på Den stora matdagen, ett event anordnat av Hill & Knowlton där företag får visa upp sig samtidigt som journalister, bloggare med flera får lyssna på föreläsningar om kommande trender i livsmedelsbranchen.

Jag lyssnade på föreläsningen "Framtidens trender inom konsumentbeteenden, detaljhandel och livsmedel" från bas - där man pratade om den nya konsumenten som är kunnig, kritisk och aktiv.Vi lyssnar mer på kollegor och vänner än på auktoriteter, och vill gärna välja själva. De visade också på nya sidor, bland annat Yelp där konsumenter recenserar restauranger och dylikt, och du får det rakt ner i din telefon. Finns dock inte i Sverige (än!).

Det pratades även kort om livsmedelstillsatser, och jag önskar att jag hade kunnat stanna och lyssna på eftermiddagens föreläsning om innehållet i våra livsmedel - en diskussion som vi verkligen inte har hört slutet på än!

Lunchen stod Svenska Kocklandslaget för, och den var god, om än något kladdig! Ett stort tack till Tastecasting Sverige för inbjudan.

tisdag 9 februari 2010

Köttlim?

Det här är väl inte så trevligt? Eller?
http://www.dn.se/nyheter/politik/sverige-rostade-ja-till-kottklister-1.1042136

Ännu en symbol

Såhär ser den ut, EU:s nya symbol för ekologiska livsmedel:

Tanken är att denna symbol ska finnas på alla förpackade ekologiska livsmedel från EU från och med 1 juli i år. Ekologiskt framställda livsmedel får även märkas med andra privata, regionala eller nationella ekologiska symboler, men EU-märkningen är obligatorisk.

fredag 5 februari 2010

Generna påverkar dina framgångar i joggingspåret

2010-02-05
Pressmeddelande från
Karolinska Institutet

Ett internationellt forskarlag har hittat en förklaring till varför vissa människor tycks vara mer mottagliga för regelbunden konditionsträning än andra – vilket i sin tur ökar chanserna för ett långt och hälsosamt liv. Orsaken till försprånget finns i arvsmassan, där forskarna har kunnat peka ut elva genvarianter som särskilt viktiga för förmågan att öka kroppens syreintag maximalt.
Resultaten, som presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Physiology, kan få betydelse när det gäller de rekommendationer som ges inom hälso- och sjukvården för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och fetma.

— En möjlig framtid är att individanpassa ordinationen av fysisk aktivitet för optimala hälsoeffekter. För vissa kanske det passar bättre att styrketräna medan andra kan tillgodogöra sig uthållighetsträning, säger docent Carl Johan Sundberg vid Karolinska Institutet, som ansvarat för en av de tre delstudier som ingår i den nu publicerade artikeln.

Utgångspunkten för forskarnas arbete är den sedan tidigare välkända kopplingen mellan god hälsa och förmågan att ta upp och använda syre i samband med maximal fysisk ansträngning, alltså det som i dagligt tal kallas kondition. Ju mer blod hjärtat orkar pumpa runt, desto mer syre når ut till musklerna och desto lägre är risken för sjukdom och förtida död. Det är bland annat därför som hälsoexperterna rekommenderar raska promenader, löpning, simning, cykling och liknande fysiska aktiviteter. Ett problem har dock varit att alla inte tycks ha samma förmåga att tillgodogöra sig timmarna i joggingspåret eller simbassängen. Detta ville forskarna titta närmare på.

Forskarna jämförde resultaten från tre träningsstudier, två utförda i Europa och en amerikansk. De totalt 514 deltagarna i dessa studier genomgick olika övervakade program för uthållighetsträning på cykel under 6 till 20 veckor för att förbättra sin kondition. Den genomsnittliga förbättringen i alla grupper var cirka 15 procent. Men samtidigt visade det sig att var femte deltagare bara ökade sin maximala syreupptagningsförmåga med fem procent eller mindre. Dessa personer uppvisade sålunda en obenägenhet att svara på en viss form av uthållighetsträning.

Forskarna tog muskelprover både före och efter träningsperioden. Genom en avancerad analysmetod kunde forskarna påvisa att det fanns ett starkt samband mellan aktiviteten hos ett trettiotal gener och benägenheten hos en person att svara på konditionsträning. Dessutom visade sig 11 genvarianter (SNP) sammanfalla med förmågan att tillgodogöra sig konditionsträning eller ej.

– Vi kan nu ta ett biologiskt prov och tala om huruvida en person är benägen att öka sin maximala syreupptagningsförmåga genom konditionsträning. Den möjligheten skulle kunna hjälpa läkare att förebygga och behandla exempelvis hjärt- kärlsjukdomar genom en mer individuellt anpassad rådgivning baserad på genetisk kunskap om den enskilda patienten, säger professor James Timmons vid Royal Veterinary College i London som ledde studien tillsammans med professor Claude Bouchard, Pennington Biomedical Research Center i Louisiana.

I forskningssamarbetet har tiotalet universitet och forskningsinstitut från USA, Storbritannien, Danmark, Kanada och Sverige deltagit, däribland forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Publikation: “Using molecular classification to predict gains in maximal aerobic capacity following endurance exercise training in humans”, James A. Timmons, Steen Knudsen, Tuomo Rankinen, Lauren G Koch, Mark Sarzynski,Thomas Jensen, Pernille Keller, Camilla Scheele, Niels BJ Vollaard, Søren Nielsen, Thorbjörn Åkerström, Ormond A MacDougald, Eva Jansson, Mark A Tarnopolsky, Luc J.C. van Loon, Paul L Greenhaff, Bente K Pedersen, Carl Johan Sundberg, Claes Wahlestedt, Steven L Britton & Claude Bouchard, Journal of Applied Physiology, online 4 feb 2010.

För ytterligare frågor, kontakta:
Docent Carl Johan Sundberg
Institutionen för fysiologi och farmakologi
Tel: +46(0)852486886
Mob: +46 (0)705176886
E-post: carl.j.sundberg@ki.se

onsdag 3 februari 2010

Folsyra!

Saxat från Livsmedelsverket:

"Livsmedelsverket har tagit fram en ny webbplats, www.folsyra.info , med information om behovet av kosttillskott i form av folsyra för kvinnor som kan tänkas bli gravida. En färsk opinionsundersökning, beställd av Livsmedelsverket, visar att allmänhetens kunskap om hur viktigt det är att ta folsyra är mycket låg. Hela 86 procent av svenskarna kan inte säga när en kvinna måste börja äta folsyra för att minska risken att få barn med ryggmärgsbråck.

Varje år föds cirka 20 – 25 barn i Sverige med ryggmärgsbråck. Dessutom utförs cirka 80 aborter varje år efter vecka 16 i graviditeten på grund av ryggmärgsbråck på fostret. Det betyder att minst 11 procent av alla aborter efter vecka 16 beror på ryggmärgsbråck. Antalet aborter kan vara ännu större på grund av ett mörkertal i rapporteringen. - Det är mycket allvarligt att kunskapen om folsyra är så låg hos allmänheten. Vi startar därför den nya webbplatsen i syfte att nå kvinnor i barnafödande ålder, säger Annica Sohlström, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket. Den speciellt framtagna webbsidan gör det lättare för allmänheten att själv söka information. Dessutom kan vårdpersonal hänvisa till webbplatsen och informationen kan spridas via andra webbplatser, bloggar och nätverk på internet. Webbplatsen kompletterar också annan information från Livsmedelsverket som vänder sig till gravida och ammande via broschyrer.

I opinionsundersökningen framkom det att tre av tio svenskar regelbundet tar kosttillskott. Bland kvinnor är motsvarande siffra 36 procent och bara en tredjedel av dessa tar kosttillskott som innehåller folsyra. En stor andel av de kvinnor som tar kosttillskott, 24 procent, anger dock att de inte vet om kosttillskottet faktiskt innehåller folsyra.

Många kvinnor får i dag i sig för lite folsyra. Folsyra är särskilt viktigt tidigt i graviditeten och för att få effekt måste man börja äta det en månad före graviditeten. Eftersom inte alla graviditeter är planerade rekommenderas alla kvinnor som kan tänkas bli gravida, det vill säga även kvinnor som inte planerar en graviditet, att ta tillskott med 400 mikrogram folsyra.

Folsyra är ett konstgjort framställt folat som används vid berikning och i kosttillskott. Folat och folsyra är olika former av samma B-vitamin. Folat finns naturligt i mat. De bästa naturliga källorna till folat är mörkgröna bladgrönsaker och olika slag av kål, bönor, linser, rotfrukter och bär. Om kvinnan har för låga halter av folat i blodet ökar risken för ryggmärgsbråck hos fostret."