Bli så bra du kan bli!
Vill du bli en bättre version av dig själv? Prestera bättre, hitta balans, nå dina mål?
Svea Nutrition kan kost och näringslära. Men kost handlar om mer än så! Mat kan vara en glädje eller ett måste, ett medel för att prestera bättre och få en bättre hälsa. Den måste anpassas efter dig, dina mål och dina preferenser. Hos Svea Nutrition får du kostråd anpassade efter vem du är och vad ditt mål är.
Om man vill slippa oroa sig över hur djuret som ligger på ens tallrik har mått under livet är en enkel lösning att välja KRAV-märkt. Även om det givetvis ALLTID kommer finnas enskilda producenter som fuskar så är det ändå en säkrare väg att gå!
Det är kanske inte alltid så lätt att veta vad alla livsmedelsmärkningar står för - här kan du läsa mer om de olika märkningarna.
Så. En KRAV-gris, vad är då det? På det stora hela går det ut på att djurens naturliga behov är i fokus. Grisen ska ha rätt att gå ute, beta gräs, bada (i lera) och böka. Självklarheter, kan man tycka - men tyvärr så är det inte alltid så självklart när det ska tjänas så mycket pengar som möjligt! KRAV-grisarna får inte heller blandas med grisar ur andra grupper - det skapar stress och de hamnar ofta i bråk.
Fakta om KRAV-grisar: • de får gå ute året om och ska alltid kunna böka i jord eller halm • under sommaren ska de kunna beta • varma sommardagar ska de kunna svalka sig i lerbad • de får KRAV-märkt foder • suggorna ska kunna boa i halm • sjuka djur ska omgående få vård (om så inte sker kan producenten uteslutas från KRAV) • KRAV har särskilda regler utöver lagen för hur slakten ska gå till
2009-11-25 Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Nu kommer nya belägg för att fet mat är dåligt för hälsan. Möss som fick äta späck under en längre tid blev sämre på att bekämpa bakterier i blodet. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Mössen som åt späck fick 60 procent av sitt totala energiintag från fett. De jämfördes med andra möss som fick fettsnål mat, där max tio procent av energin kom från fett. Mössen som åt fet mat blev som väntat tjockare. Ett mer överraskande resultat var att de även fick ett mindre aktivt immunförsvar. De vita blodkropparna blev sämre på att ta hand om bakterier i blodet, vilket kan ha bidragit till att många dog av blodförgiftning.
– Fetma är vanligtvis förknippat med inflammation som inte beror på någon infektion, vilket enkelt uttryckt innebär att immunförsvaret aktiveras i onödan. Ironiskt nog verkar nu möss som fått mycket fett i kosten ändå ha ett mindre aktivt immunförsvar när de verkligen behöver det, säger doktoranden Louise Strandberg som skrivit avhandlingen. Även feta människor har en ökad risk att drabbas av infektioner, till exempel i samband med operationer. Avhandlingen tyder på att det är den feta kosten, snarare än fetman i sig, som påverkar förmågan att bekämpa en blodförgiftning som orsakats av bakterier.
Louise Strandberg har också undersökt olika varianter av tre gener som är viktiga för immunförsvaret, och sett att flera av de genvarianter som stärker immunförsvaret också ger mindre fetma. – Det finns alltså flera olika sorters kopplingar mellan immunförsvaret å ena sidan och fetma och kost å andra sidan, säger Louise Strandberg.
FAKTA OM FETT
Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör ungefär en tredjedel av energiintaget komma från fett. Anledningen är att fettrik kost ökar risken för övervikt. Genom att välja livsmedel som innehåller mindre fett får man också i sig mer av andra näringsämnen, som kan vara viktiga för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen för fysiologi Avhandlingens titel: Interactions between nutrition, obesity and the immune system Avhandlingen försvaras fredagen den 11 december, klockan 09.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
För mer information kontakta: Louise Strandberg, doktorand, telefon 031-786 3681, 073-994 65 05, e-post louise.strandberg@gu.se Handledare: Professor John-Olov Jansson, telefon 031-786 3526, e-post john-olov.jansson@medic.gu.se
Själva studien är australiensisk, och jämför 106 överviktiga, uppdelade i två grupper - den ena har ätit en traditionell fettsnål diet (LFHC) och den andra en kolhydratsnål diet (LCHF). Deltagarna fick träffa en dietist och dessutom svara på frågor om hur de mådde, och man undersökte deras minne och koncentrationsförmåga.
Båda grupperna gick ner lika mycket i vikt (13,7 kilo i snitt) och klarade minnes- och koncentrationstesterna lika bra. Däremot skilde sig deras humör - LFHC-gruppens humör var BÄTTRE efter studien, medan LCHF-gruppen var ungefär på samma nivå som innan studien startade.
Studien:
Long-term Effects of a Very Low-Carbohydrate Diet and a Low-Fat Diet on Mood and Cognitive Function
Background Very low-carbohydrate (LC) diets are oftenused to promote weight loss, but the long-term effects on psychologicalfunction remain unknown.
Methods A total of 106 overweight and obese participants(mean [SE] age, 50.0 [0.8] years; mean [SE] body mass index[calculated as weight in kilograms divided by height in meterssquared], 33.7 [0.4]) were randomly assigned either to an energy-restricted(approximately 1433-1672 kcal [to convert to kilojoules, multiplyby 4.186]), planned isocaloric, very low-carbohydrate, high-fat(LC) diet or to a high-carbohydrate, low-fat (LF) diet for 1year. Changes in body weight, psychological mood and well-being(Profile of Mood States, Beck Depression Inventory, and SpielbergerState Anxiety Inventory scores), and cognitive functioning (workingmemory and speed of processing) were assessed.
Results By 1 year, the overall mean (SE) weight loss was13.7 (1.8) kg, with no significant difference between groups(P = .26). Over the course of the study, there weresignificant time x diet interactions for Spielberger State AnxietyInventory, Beck Depression Inventory, and Profile of Mood Statesscores for total mood disturbance, anger-hostility, confusion-bewilderment,and depression-dejection (P < .05) as a resultof greater improvements in these psychological mood states forthe LF diet compared with the LC diet. Working memory improvedby 1 year (P < .001 for time), but speed of processingremained largely unchanged, with no effect of diet compositionon either cognitive domain.
Conclusions Over 1 year, there was a favorable effectof an energy-restricted LF diet compared with an isocaloricLC diet on mood state and affect in overweight and obese individuals.Both diets had similar effects on working memory and speed ofprocessing.
KRAV har åter godkänt Kung Markattas Grönt te enligt nedanstående:
Aranea har erhållit resultatet från nya prover som har tagits på det gröna teet. Analysrapporten visar att både A och B proven inte innehåller halt av azinfosmetyl varför Aranea Certifiering AB har beslutat om att åter godkänna Grönt Te med produktnummer 35834 för KRAVmärkning och försäljning.
Bakgrund: Företaget Testfakta har analyserat gröna påsteer och bland annat kommit fram till att det kravmärkta teet från Kung Markatta innehåller azinfos-metyl – ett ämne som klassas som mycket giftigt och är förbjudet inom EU.
Kung Markatta skriver själva på sin hemsida: Kung Markatta har varit en ekologisk leverantör och grossist sedan 1983 och har aldrig råkat ut för något liknande. Läget är allvarligt eftersom vår trovärdighet nu ifrågasätts. Vi fyller därför på hemsidan med ny information löpande i samma takt som vi får in information.
I ett pressmeddelande skriver de: Testfakta har funnit 0,07 mg/kg av bekämpningsmedlet Azinfos-metyl i Kung Markattas produkt Grönt Te. Gränsvärdet för konventionella produkter är 0,1 mg/kg, men eftersom Kung Markattas produkter är ekologiska ska det inte förekomma alls.
Tråkigt är det iallafall, sånt här - hur ska den enskilde konsumenten kunna veta? Hur skall man kunna göra bra val?
För ett par veckor sedan införde City Gross i samarbete med föreningen Äkta Vara en ny livsmedelsmärkning; Äkta Vara-märkningen. City Gross har till en början märkt 166 matvaror som märkts - och dessa varor har granskats av föreningen Äkta Vara. Kriterierna för att få märkningen är: •Inga tillsatser (utom bakpulver och fruktpektin i produkter där det traditionellt används) •Inga aromämnen •Inga industriella ingredienser som traditionellt inte ingår i livsmedlet •Inga tillsatta vitaminer eller andra näringsämnen •Ingen vilseledande marknadsföring
Nu har Livsmedelsverket reagerat på detta, och tycker det är en "lovvärd ambition" men att "märkning av livsmedel är omgärdat av lagstiftning, och märkningen lever inte upp till denna".
...kanske LI? En forskare i Lund, Lena Ohlsson studerar kostfetter och dess inverkan på vår hälsa, och arbetar dessutom med att ta fram ett "fettindex" som skall göra det lättare att välja livsmedel med rätt fettsammansättning.
Nästa fredag har Bananas!* premiär i Sverige. Se den!!!
Filmaren Fredrik Gerttens dokumentär Bananas*! – On trial for malice‘ följer advokaten Juan Dominguez och tolv nicaraguanska plantagearbetare när de stämmer bananjätten Dole. Dole har använt det otillåtna bekämpningsmedlet Nemagon utan att skydda eller informera arbetarna. De anklagas för att ha känt till de toxiska effekterna, som bl.a. kan ge infertilitet och leverskador. Nemagons substans DBCP förbjöds i USA 1979, men användes av Dole i flera år efter det. För första gången kommer arbetare från tredje världen för att vittna i en amerikansk domstol. Filmaren Fredrik Gertten är där och filmar på ett enkelt och värdigt sätt de iblandade. Filmen har fått en stor uppmärksamhet i pressen, då Dole i månader försökte hindra Bananas!* från att visas under filmfestivalen i Los Angeles. Dole själva kommenterar filmen som tendensiös och ett försök till att smutskasta företaget.
Hösten 2007 beslutade Sverige, i motsats till många andra länder, att inte införa berikning av mjöl med folsyra. Anledningen till att man överhuvudtaget diskuterade folsyraberikning är att en brist hos kvinnor i barnafödande ålder kan ge upphov till ryggmärgsbråck hos fostret. Som skäl till att inte berika angavs att en berikning "eventuellt kan leda till en ökad risk för cancer, främst för äldre personer".
Dock så rekommenderade man att kvinnor skulle få tillgång till gratis folsyratillskott - men för detta verkar det inte ha funnits utrymme i budgeten.
På Sveriges Lantbruksuniversitet har man nu gjort en studie om hur kvinnor som planerar att bli gravida kan höja sin folatstatus naturligt. Studien gör två slutsatser: 1) Det går att förbättre folatstatusen genom att välja folatrika livsmedel, som t.ex. en folatpimpad frukost bestående av bröd, leverpastej, kiwi, apelsinjuice, rågflingor och valfri mejeriprodukt - eller genom att äta 500 gram frukt och grönt per dag. 2) Det tar upp till tre månader att förbättra folatstatusen på naturlig väg
En fördel mad naturligt folat är att det inte är förknippat med någon risk för negativa hälsoeffekter.
I senaste numret av Läkartidningen skriver Mai-Lis Hellénius, professor vid institutionen för medicin, Karolinska universitetssjukhuset att "de flesta av oss har i dag ett stillasittande arbete, och även på fritiden har vi blivit alltmer stillasittande. Omfattande nationella undersökningar från USA visar att mer än hälften av såväl vuxna som barn tillbringar mer än hälften av den vakna tiden stillasittande. Tidigare rekommendationer rörande fysisk aktivitet och hälsa har varit mycket fokuserade på att öka den fysiska aktiviteten. Sedan 2007 har vi uppmuntrat patienter och allmänhet att försöka vara fysiskt aktiva minst 30 minuter i någon form av måttligt ansträngande aktivitet minst fem av veckans dagar. Betydligt mindre vikt har vi lagt vid just den tid vi sitter stilla."
Hellenius hänvisar sedan till en kanadensisk studie, Canada fitness survey, som undersökt 9 735 kvinnor och 7 278 män i åldern 18–19 år. Studien startade 1981, och sedan dess har 1832 personer dött - 759 av hjärt–kärlsjukdom och 547 av cancer. Även efter man justerat för rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet på fritiden såg man en progressivt ökande dödlighet i relation till hur stillasittande man var.
Artikeln avslutas med ett citat av Peter Katzmarzyk från Pennington Biomedical Research Center i Baton Rouge, Louisiana, USA, som är en av de ansvariga forskarna: "Hoppas att studien ska leda till att vi blir mer varse de hälsorisker som är förknippade med att just sitta stilla länge och att vi i framtida rekommendationer om fysisk aktivitet och hälsa även ska inkludera råd om att inte sitta stilla länge utan paus".
Referens: Katzmarzyk PT, et al. Med Sci Sports Exerc. 2009;41:998-1005.
Det svenska äpplet hyllas under Nordiska museets äppeldagar 26-27 september med äppelutställning och programaktiviteter.
Sverige har en diger äppelskatt med många sorter som endast finns bevarade tack vare våra genbanker. En av dessa är Nordiska museets egen samling vid Julita gård i Sörmland, där ca 120 sorter växer. Många av de svenska äpplena kan ofta lagras länge och har god motståndskraft mot sjukdomar. De mognar långsamt och får liksom vindruvor sin unika arom.
Under två dagar, 26-27 september, visas 250 olika sorters äpplen och ett fyrtiotal päron i Nordiska museets stora hall. På programmet står sortbestämning av äpplen, tips och råd om beskärning av fruktträd, avsmakning av olika äppelanrättningar och möjlighet att köpa äppelträd från Julita gård i Sörmland.
Ordinarie museientré 70 kr. Öppet lördag-söndag 26-27/9 kl. 11-17.
Matvanor viktigare än viktigaste riskgenen för fetma
Risken att bli fet är två och en halv gång högre för den som har dubbel uppsättning av den mest kända riskgenen för övervikt och fetma. Men bara om fettkonsumtionen är hög. Mindre fett i maten neutraliserar fettgenens skadeverkningar. - Det betyder att det avgörande är vad man äter. I vart fall när det gäller FTO-genen, den klart viktigaste fetmagenen som hittills upptäckts, säger Emily Sonestedt, forskare på Lunds Universitets Diabetescenter. Hon är huvudförfattare till undersökningen som nu publiceras i tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Flera studier har tidigare sett att mycket motion minskar inverkan av fetmagenen men detta är den första där FTO-genens effekt sätts i relation till individers matvanor. Riskvarianten på FTO-genen (fat mass and obesity associated) är vanlig i befolkningen. 17 procent har den i dubbel uppsättning, det vill säga har ärvt den av båda föräldrarna. Ytterligare drygt 40 procent i enkel uppsättning.
- Det är svårt att med någorlunda säkerhet beräkna hur mycket olika människor äter vilket nog är en av anledningarna till att ingen gjort detta tidigare. Men vi har så bra data att det blir meningsfullt, konstaterar Emily Sonestedt. Uppgifterna kommer från den stora undersökningen Malmö Kost-Cancer där en minutiös kartläggning av kostvanor gjordes med bland annat ett omfattande frågeformulär, en lång intervju och en matdagbok som deltagarna själva förde. När matvanorna hos bärare av den dubbla riskvarianten för fetma analyserades framträdde mönstret tydligt. Risken för fetma var kraftigt ökad bara om fettkonsumtionen var hög.
- Ja, hos dem vars kost innehöll mindre än 41 procent fett i energimängd var fetma inte vanligare trots den ärftliga risken , säger Emily Sonestedt. FTO-genen är aktiv i hypotalamus, en del av hjärnan som reglerar aptit och mättnadskänsla, och riskvarianten har kopplats till ökat energiintag, speciellt i form av fett.
- Det kan vara så att bärare av riskgenen inte blir mätta lika snabbt av fett. Därför äter de mer och går upp i vikt, säger Emily Sonestedt. Fyndet att riskvariantens skadliga effekt upphävs med ändrade matvanor kan, tillsammans med kartläggningen av andra fetmageners verkan, leda till en bättre och mer individualiserad kostrådgivning för den som vill undvika att gå upp i vikt.
- Det visar att vi inte är slav under våra gener. Även om vi föds med en ärftlig belastning för fetma är livsstilen viktig, säger Emily Sonestedt. Undersökningen är publicerad i tidskriften American Journal of Clinical Nutrition - Fat and carbohydrate intake modify the association between genetic variation in the FTO genotype and obesity
För mer information kontakta: Emily Sonestedt, 040 - 39 12 33, 073 - 700 71 45 Emily.Sonestedt@med.lu.se
Smaklust i Tantolunden Saxat från hemsidan: "Smaklust är en hyllning till Sveriges alla mathantverkare. 350 företagare tar plats i Tantolunden. Smaklust är inte bara en matmässa, den är en upplevelse där du får smaka, prova på, träffa mathantverkare och handla mat. Du kan också besöka någon av våra 15 restauranger. Smaklust innehåller ett omfattande program – från scenen till utställarnas aktiviteter." Öppettider: Fredag 10-21, Lördag 10-21, Söndag 10-16
EcoNow Ekomässa i Kista. Öppet fredag 11-19 samt lördag 11-17.
Synpunkter välkomnas på Efsas förslag till nya näringsrekommendationer
Ur nyhetsarkivet 2009-08-13
Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har uppdaterat rekommendationerna om fett, kolhydrater och kostfibrer och välkomnar nu synpunkter från forskare och andra intressenter.
Rekommendationerna har uppdaterats på uppdrag av EU-kommissionen. I revideringen gör Efsa bland annat en vetenskaplig genomgång av den forskning som tillkommit sedan de nuvarande rekommendationerna togs fram 1993. Rekommendationerna gäller på befolkningsnivå, men kan enligt Efsa även användas för individuell rådgivning.
Efsas slutsatser av den vetenskapliga genomgången är att
intaget av kolhydrater bör utgöra 45-60 procent av det totala energiintaget
25 gram kostfiber per dag är tillräckligt för normal tarmfunktion hos vuxna
intaget av fett bör utgöra 20-35 procent av det totala energiintaget. Intaget av mättat fett och transfett bör vara så lågt som möjligt inom ramen för en väl avvägd kost.
Efsa bedömer att det inte finns tillräckligt med data för att ge rekommendationer om intaget av sockerarter. Efsa bedömer också att den forskning som finns är motstridig vad gäller livsmedlens glykemiska index (GI) eller mängden ”snabba kolhydrater” (så kallad glycemic load, GL) och dess betydelse för viktkontroll och förebyggande av kostrelaterade sjukdomar.
Synpunkter, som ska vara av vetenskaplig och teknisk art, lämnas senast den 15 oktober på särskilt formulär på Efsas webbplats.
Dagens medicin skriver att: dessa sammanställningar är inte tänkta att få legal status som rekommendationer i EU-länderna, utan ska fungera som vetenskapligt underlag för EU-kommissionen, enligt Irene Mattisson, nutritionist vid Livsmedelsverket. De kommer därför inte att få någon direkt effekt i Sverige, förklarar hon. – De får effekt först om det fattas politiska beslut utifrån dem. Här i Sverige jobbar vi just nu med nya nordiska näringsrekommendationer och då blir Efsas underlag ett av flera. De nya nordiska näringsrekommendationerna beräknas vara klara 2012.
"Det finska livsmedelssäkerhetsverket Evira misstänker att kostillskotten Hydroxycut är orsaken till leverskada hos en person i Finland. Hydroxycutprodukter marknadsförs särskilt som fettförbrännare och säljs huvudsakligen via webbutiker. De finländska webbutikerna som säljer produkterna har, som en försiktighetsåtgärd, dragit tillbaka produkterna från marknaden och informerat konsumenterna om detta. (...) En liknande varning utfärdades i maj av den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA. Även där drog tillverkaren frivilligt produkterna från marknaden. FDA håller för närvarande på att undersöka orsaker till de leverskador som konstaterats."
Pregorexi. Ännu en variant på ätstörning. Denna gång handlar det om gravida kvinnor, som absolut vill behålla sin kropp som den var före graviditeten.
Att äta för lite under graviditeten ökar riskerna för det ofödda barnet, som kan drabbas av missbildningar, låg födselvikt, hjärtklappning, anemi och rakit. Det är också så att mammans kropp prioriterar barnet under en graviditet, och om mammantill exempel får i sig för lite kalcium kommer barnet att få det som den behöver först - och mamman ökar sin egen risk för osteoporos.
Blivande mammor varnas också för att inte äta för mycket under graviditeten, eftersom det ger upphov till en lång rad andra hälsorisker. Så - ingen press, gör bara alltig perfekt...
Hur ska man veta vad som är lagom? Här kan du läsa om Livsmedelsverkets råd till gravida kvinnor.
Nästa tisdag läggs en ny avhandling fram vid Karolinska Instituetet, "Health enhancing physical activity, sociodemographic factors and the neighbourhood environment." Avhandlingen har undersökt hur stor andel av Sveriges befolkning som är tillräckligt fysiskt aktiva, samband mellan fysiska faktorer i miljön och hur den fysiska aktiviteten påverkas av större förändringar, såsom införandet av trängselskatt i Stockholm.
Avhandlingen konstaterar att 63% av Sveriges vuxna befolkning är fysisk aktiv i enlighet med rådande rekommendationer, men att variationen mellan befolkningsgrupper är stor.
Författaren heter Patrick Bergman, och han kommer presentera sin avhandling klockan 09.00, 26 Maj 2009 på KI i Huddinge. Gå dit och lyssna om ni har möjlighet!
...det vill säga Sveriges Olympiska Kommité har i dagarna lanserat en ny kostpolicy. Läs mer här!
Kostpolicyn och rekommendationerna för elitidrottare från 2000 har setts över och uppdaterats - och tre huvudsakliga förändringar syns i de nya rekommendationerna:
Kostens timing - kostens påverkan på träning- och tävlingssituationer för att nå bäst effekt
Balansen mellan energikällorna kolhydrater, protein och fett under träningsperioder samt
Ett ännu skarpare avståndstagande kring (miss)bruket av kosttillskott
I gårdagens Svenska Dagbladet stod att läsa att "sportdrycker förstör effekten av träning". Bengt Saltin, en av de största idrottsforskarna har intervjuats och säger bland annat att: "Tillför du socker efter träningen så bryts fettförbränningen tvärt av. Det innebär att sportdryck direkt efter ett träningspass tar bort effekten av passet. Och då kan man lika gärna stanna kvar i soffan."
Som vanligt så gäller det givetvis att tänka efter själv. Tränar man främst för att gå ner i vikt så behöver man givetvis se över sitt energiintag. Tränar man för att öka sin prestation så bör man se till att äta och dricka ordentligt efter sitt pass - dock kanske inte sportdryck utan snarare näringstät mat med både proteiner och kolhydrater. Och effekten av passet - här beror det ju på vilken effekt du är ute efter!
I vissa situationer har dock sportdryck en plats - t.ex. om du tränar långa pass eller i tävlingssituationer.
Om DN:s artikel om att frukt skulle göra folk feta - läs Anki Sundins inlägg om detta! Samtidigt kan vi passa på att skämmas lite över att vad som helst publiceras i våra största dagstidningar....
Kronärtskockan (Cynara scolymus L.) är en tistelart som är relativt vanlig i Medelhavskosten och en rik källa av bioaktiva fenolföreningar, inulin, fibrer och mineraler. Dessutom har bladextrakt från kronärtskockan länge använts inom folkmedicinen, särskilt mot leverproblem. I olika farmakologiska tester så har bladextrakt från kronärtskocka visat leverskyddande, anticarcinogena, antioxidativa, antibakteriella samt anti-HIV egenskaper, och dessutom förmåga att hämma kolesterolbiosyntesen och LDL-oxidation. Dessa effekter kan hänföras till flera aktiv föreningar, som tillsammans skapar dessa effekter.
I Sverige äter vi inte särskilt mycket kronärtskocka, och om vi gör det så äter vi oftast dem som bottnar. Det är dock en väldigt nyttig grönsak, som dessutom är god! Bladen äter vi inte, men vi kommer antagligen att se dem som en råvara för framställning av livsmedelstillsatser och nutraceuticals - så räkna med att den dyker upp i hälsokosthandel så småningom. Tills dess kan du prova detta recept!
Näringsvärden per 100 gram: Energi 41 kcal/171 kJ Protein 2,7 g Fett 0,2 g Kolhydrater totalt (ej fiber) 6,9 g Kostfiber 5,0 g Kalium 340 mg ß–karoten 108 µg C–vitamin 11 mg Referens: Journal of Functional FoodsVolume 1, Issue 2, April 2009, Pages 131-144 Globe artichoke: A functional food and source of nutraceutical ingredients Vincenzo Lattanzio , Paul A. Kroon, Vito Linsalata and Angela Cardinali
De skriver såhär på sin hemsidan: "En hörnsten i Livsmedelsverkets arbete är den vetenskapliga grunden. Livsmedelsverkets kostråd grundar sig dels på de nordiska näringsrekommendationerna (NNR), dels på undersökningar om svenska folkets matvanor. En särskilt debatterad fråga är vilket vetenskapligt stöd som finns för Livsmedelsverkets råd om att minska på det mättade fettet. I utformandet av näringsrekommendationer och kostråd är det viktigt att ta del av hela det vetenskapliga underlaget och inte ensidigt välja ut studier som stöder en viss linje. I den första av två listor nedan finns studier som visar att livsmedel med mycket mättat fett kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom och/eller cancer. Den andra listan innehåller studier som inte visar på negativa effekter av mättat fett. Det är den sammanvägda bedömningen av dessa studier som resulterat i Livsmedelsverkets råd om att minska på det mättade fettet."
72 studier ligger till grund för Livsmedelsverket rekommendationer, och 8 visar inte på någon negativ effekt av intag av mättat fett.
Omega-3 fettsyrorna. Kändisarna. De som är superviktiga! Den senaste studien som slås upp i dagsmedia visar också på att den gamla sanningen "av fisk blir man intelligent" verkar stämma.
Studien, som publicerades i det senaste numret av Acta Paediatrica, undersöker sambandet mellan konsumtion av fisk och resultat på militärens intelligenstest tre år senare. Man gick tillväga såhär: Samtliga 15-åringar killar (och deras föräldrar) i Västra Götalandsregionen fick en enkät om sina matvanor utskickad. Av dem svarade drygt hälften. Som en del av enkäten uppgav de hur ofta de åt fisk; mer än en gång i veckan, en gång i veckan eller mindre än en gång veckan. Tre år senare försökte man hitta dem i de militära registren, och undersökte då sambandet mellan fiskkonsumtionen tre år tidigare, och IQ-testet - och enligt studien har dessa variabler samband, den grupp som åt mest fisk hade i snitt högst resultat på intelligenstestet, även efter att man har justerat för olika faktorer, som till exempel föräldrarnas utbildningsnivå. Forskarna resonerar kring detta, och tror att det är fettsyrorna i fisken som bidrar till den ökade kognitiva förmågan.
Fish intake of Swedish male adolescents is a predictor of cognitive performance
ABSTRACT
Aim: Fish intake is reported to positively influence cognitive performance in infants and the elderly. In a longitudinal cohort study, we evaluated how fish consumption related to later cognitive performance in healthy young male adolescents. Methods: In 2000, all 15-year-olds (n = 18 158; 9260 males) in the western region of Sweden were requested to complete an extensive questionnaire with items on diseases, fish consumption and socioeconomic status. Questionnaire data from the male responders (n = 4792, response rate 52%) were linked with records on subsequent intelligence test performance at age 18 from the Swedish Military Conscription Register (n = 3972). Multivariate linear models were used to estimate associations between fish intake and cognitive performance, adjusting for potential confounders. Results: There was a positive association between the number of times having fish meals per week at age 15 and cognitive performance measured 3 years later. Fish consumption of more than once per week compared to less than once per week was associated with higher stanine scores in combined intelligence (0.58 units; 95% confidence interval 0.39, 0.76), in verbal performance (0.45; 0.27, 0.63) and in visuospatial performance (0.50; 0.31, 0.69). The association between fish consumption and the 3 intelligence scores was the same in lowly and highly educated groups. This indicates that education did not influence the association between the frequency of fish meals consumed and cognitive performance. Conclusion: Frequent fish intake at age 15 was associated with significantly higher cognitive performance 3 years later.
Studien "Perceived healthiness of food. If it's healthy, you can eat more!" har undersökt hur mycket kvinnliga studenter äter, beroende på om de trodde att ett mellanmål var nyttigt, respektive onyttigt. Studien visar att deltagarna åt cirka 35 % mer, när de trodde att mellanmålet (havrekakor med russin) var nyttigt. Ett intressant faktum som ofta visar sig - har man en ost med låg fetthalt så kanske man tar två skivor, man kanske använder ett tjockare lager lättmargarin än smör osv. I slutändan kan detta leda till att man får i sig mer energi än man hade fått av orginalprodukten. Fett är en smakbärare, vilket innebär att det räcker med mindre mängd för samma smakupplevelse.
Detta får dock även andra implikationer - produkter som marknadsförs stenhårt som väldigt nyttiga kan också uppfattas som sådana - även om de i själva verket inte är så bra!
Abstract
The main aim of this study was to investigate the effects of food-related beliefs about the healthiness of foods, restrained eating, and weight salience on actual food intake during an ad libitum snack. In a 2 (healthy vs. unhealthy) by 2 (restrained vs. unrestrained eaters) by 2 (weight salient vs. not salient) factorial design, 99 female undergraduate students were invited to taste and rate oatmeal-raisin cookies. Dietary restraint and weight salience did not influence snack intake, but participants ate about 35% more when the snack was regarded as healthy than when it was seen as unhealthy. Ratings of the snack food's “healthiness,” “capacity to affect weight” and “appropriateness in a healthy menu” also indicated that the “healthy” manipulation was effective. In addition, the “weight salience” manipulation appears to influence perceptions about food differently in restrained versus unrestrained eaters, in that restrained eaters rated the snack food more negatively than unrestrained eaters did when they received weight feedback before eating. Beliefs about the healthiness of foods may thus be of great relevance to both food intake and weight gain. Keywords: Food perceptions; Food intake; Restrained eating; Weight; Eating behavior
Historiskt sett så har törst och hunger fungerat som signaler för när det är dags att äta och dricka - och korrelerat med energibehovet. Nu för tiden har människan, dygnet runt, tillgång till livsmedel mer högt energiinnehåll, och vi har också fått lära oss att det är viktigt att dricka mycket. Hur mycket litar vi egentligen på våra känslor?
Studien "Thirst-Drinking, Hunger-Eating; Tight Coupling?" har undersökt förhållandet mellan törst, hunger, mat och dryckesvanor hos 50 viktstabila vuxna (39 kvinnor, 11 män, 30 ± 11 år, BMI 26,3 ± 5,9). I sju dagar fick det varje dag göra en kostintervju, samt varje timme skatta sin hunger och törst. Hos dessa vuxna korrelerade vätskeintaget INTE med törsten. Energiintaget korrelerade svagt med hungern.Är det dags att vi återgår till att äta när vi är hungriga, och dricka när vi är törstiga?
Skulle det minska övervikten i samhället? Minska inkontinensproblemen?
Idag skriver DN det som nästan alla egentligen vet: Dieter fungerar sådär... Studiens slutsats är att det inte spelar någon roll vilken diet du följer, det viktiga är att du får profesionell rådgivning och gör en långsiktig förändring. Generellt sett ger dieterna en låg viktnedgång - oavsett energifördelning (av fett/protein/kolhydrat).
Studien (Comparison of Weight-Loss Diets with Different Compositions of Fat, Protein, and Carbohydrate) har följt mer än 800 överviktiga eller feta amerikaner under två år, och deltagarna har ätit enligt fyra olika dieter:
Fett/Protein/Kolhydrater(%)
Diet 1: 20/15/65%
Diet 2: 20/25/55%
Diet 3: 40/15/45%
Diet 4: 40/25/35%
De åt 750 kcal mindre än deras behov, fick professionell rådgivning och skulle träna 90 minuter per vecka. Efter ett halvår hade alla gått ner runt sex kilo - men efter ett år hade de flesta börjat gå upp i vikt igen. De som lyckades bäst var de som fick regelbunden rådgivning.
Problemet med denna studie är dock designen av den. Man har inte kontrollerat att deltagarna faktiskt åt det de skulle - för OM de hade ätit 750 kcal mindre än sitt behov, så hade de gått ner (mer) i vikt. Många är de studier som har visat att överviktiga underrapporterar sitt kostintag. Om man läser rapporten så ser man också att deltagarna blev tillsagda att äta samma livsmedel, eftersom det annars skulle vara lätt för dem att veta vilken grupp de tillhörde, och således blev det svårt för dem att få rätt fördelning av makronutrienter. Slutsatsen av detta är att denna studie egentligen inte är särskilt bra. Det är snarare en studie om mäskligt beteende, än makronutrientfördelning.
Abstract Background The possible advantage for weight loss of a diet that emphasizes protein, fat, or carbohydrates has not been established, and there are few studies that extend beyond 1 year.
Methods
We randomly assigned 811 overweight adults to one of four diets; the targeted percentages of energy derived from fat, protein, and carbohydrates in the four diets were 20, 15, and 65%; 20, 25, and 55%; 40, 15, and 45%; and 40, 25, and 35%. The diets consisted of similar foods and met guidelines for cardiovascular health. The participants were offered group and individual instructional sessions for 2 years. The primary outcome was the change in body weight after 2 years in two-by-two factorial comparisons of low fat versus high fat and average protein versus high protein and in the comparison of highest and lowest carbohydrate content.
Results At 6 months, participants assigned to each diet had lost an average of 6 kg, which represented 7% of their initial weight; they began to regain weight after 12 months. By 2 years, weight loss remained similar in those who were assigned to a diet with 15% protein and those assigned to a diet with 25% protein (3.0 and 3.6 kg, respectively); in those assigned to a diet with 20% fat and those assigned to a diet with 40% fat (3.3 kg for both groups); and in those assigned to a diet with 65% carbohydrates and those assigned to a diet with 35% carbohydrates (2.9 and 3.4 kg, respectively) (P>0.20 for all comparisons). Among the 80% of participants who completed the trial, the average weight loss was 4 kg; 14 to 15% of the participants had a reduction of at least 10% of their initial body weight. Satiety, hunger, satisfaction with the diet, and attendance at group sessions were similar for all diets; attendance was strongly associated with weight loss (0.2 kg per session attended). The diets improved lipid-related risk factors and fasting insulin levels.
Conclusions Reduced-calorie diets result in clinically meaningful weight loss regardless of which macronutrients they emphasize.
Se www.sveanutrition.se! Nutritionist och folkhälsovetare. Spelar rugby och beachvolley, springer och är Body Balance-instruktör.
Behöver du hjälp med kost- eller träningsrådgivning, artiklar om näringslära, föreläsningar eller liknande, så maila mig gärna på mela@sveanutrition.se!
Long-term Effects of a Very Low-Carbohydrate Diet and a Low-Fat Diet on Mood and Cognitive Function
Arch Intern Med. 2009;169(20):1873-1880.
ABSTRACT
Background Very low-carbohydrate (LC) diets are often used to promote weight loss, but the long-term effects on psychological function remain unknown.
Methods A total of 106 overweight and obese participants (mean [SE] age, 50.0 [0.8] years; mean [SE] body mass index [calculated as weight in kilograms divided by height in meters squared], 33.7 [0.4]) were randomly assigned either to an energy-restricted (approximately 1433-1672 kcal [to convert to kilojoules, multiply by 4.186]), planned isocaloric, very low-carbohydrate, high-fat (LC) diet or to a high-carbohydrate, low-fat (LF) diet for 1 year. Changes in body weight, psychological mood and well-being (Profile of Mood States, Beck Depression Inventory, and Spielberger State Anxiety Inventory scores), and cognitive functioning (working memory and speed of processing) were assessed.
Results By 1 year, the overall mean (SE) weight loss was 13.7 (1.8) kg, with no significant difference between groups (P = .26). Over the course of the study, there were significant time x diet interactions for Spielberger State Anxiety Inventory, Beck Depression Inventory, and Profile of Mood States scores for total mood disturbance, anger-hostility, confusion-bewilderment, and depression-dejection (P < .05) as a result of greater improvements in these psychological mood states for the LF diet compared with the LC diet. Working memory improved by 1 year (P < .001 for time), but speed of processing remained largely unchanged, with no effect of diet composition on either cognitive domain.
Conclusions Over 1 year, there was a favorable effect of an energy-restricted LF diet compared with an isocaloric LC diet on mood state and affect in overweight and obese individuals. Both diets had similar effects on working memory and speed of processing.