Jag gjorde båda mina D-uppsatser/exjobb på enheten för nutritionsepidemiologi på IMM, Karolinska Institutet, och det ena handlade just om vitaminintag i SMC, det vill säga den svenska mammografikohorten. I dagarna publiceras en ny studie från denna kohort, där man har visat att kvinnor som äter multivitamintabletter oftare drabbas av bröstcancer. Risken för bröstcancer var 19% högre för de kvinnor som åt multivitamintabletter varje dag. Min gamla kursare, Susanna Larsson (tillika en av de mest produktiva forskare inom nutritionsepidemiologi världen har skådat) uttalar sig om detta och säger till Upsala (jo, den heter så) Nya Tidning att:
– Även om vi ännu inte vet om det rör sig om ett orsakssamband är våra resultat en larmsignal som måste tas på allvar och utredas vidare. Det finns studier som visar att kvinnor som tar multivitaminer får tätare bröst än andra kvinnor. Och just tätare bröst är en känd riskfaktor för bröstcancer.
Ställ detta i relation till Lifes kampanj som jag skrev om häromdagen!
Enligt forskarna finns det två möjliga orsaker till skillnaden i DNA.
- Antingen beror den på kraftig selektion, dvs att stenåldersjägarnas gener har gått förlorade för att det är mycket fördelaktigt att kunna dricka mjölk, eller så är det helt enkelt inte den här gruppen stenåldersmänniskor som vi härstammar ifrån, säger Anna Linderholm.
Förmågan att kunna konsumera oprocessad mjölk i vuxen ålder tros ha haft stor betydelse i människans förhistoria.
- Den hänger intimt samman med övergången från jägare-samlare till jordbrukare, säger Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet.
Han leder EU-projektet LeCHE (Lactase persistence and the early Cultural History of Europe), där man studerar mjölkens betydelse i vår förhistoria.
-I just det här fallet är vi dock benägna att tro att det vi ser är spåren av vad vi kallar genflöde, alltså att en annan grupp människor flyttar in i området vid ett senare tillfälle och det är dem vi liknar genetiskt. Detta är i linje med vad vi sett i tidigare studier, säger han.
Forskargruppen arbetar nu vidare för att undersöka hur de tidigaste jordbrukarna i Skandinavien såg ut genetiskt, och om de kan bära svaret på frågorna kring våra förfäder.
I sin avhandling har Johan Alsiö tillsammans med kollegor studerat råttor som haft långvarig tillgång till foder rikt på socker och fett, för att simulera den moderna människans ständiga tillgång på välsmakande fet och söt mat. Många men inte alla råttor blir feta på en sådan diet. Vissa råttor är alltså särskilt känsliga för att utveckla fetma. Detta motsvarar situationen i människa, där somliga har lättare att gå upp i vikt än andra.
- När den feta dieten ersattes med råttornas vanliga foder ökade begäret efter socker hos de överviktiga råttorna, men inte hos de normalviktiga. Detta sockersug var så starkt att de överviktiga djuren mer eller mindre avstod från den vanliga maten i upp emot tre veckor, säger Johan Alsiö.
Hans forskning visar också att de överviktiga djuren hade tecken på ökad ångest under denna period. Dessa beteendeförändringar är karakteristiska för abstinenssymtom vid drogberoende: ökat sug efter drogen, ångest, och minskat intresse för andra njutningar.
Resultaten visar att vissa individer är särskilt känsliga för att utveckla beroendeliknande beteenden gentemot välsmakande mat. Risken för att utveckla dessa beteenden kan påverkas av ärftliga faktorer som styr belöningssystemets funktion.
- Vi identifierade molekylära avvikelser i belöningssystemet i hjärnan på de överviktiga råttorna. Liknande skillnader mellan överviktiga och normalviktiga individer har tidigare påvisats i människa, säger Johan Alsiö.
Sammanfattningsvis visar resultaten att somliga individer löper större risk än andra att utveckla ett beroendeliknande tillstånd och viktuppgång i en miljö med fri tillgång till fet och söt mat.
I en amerikansk studie som nyligen publicerades i tidskriften Nature Neuroscience har forskare noterat att råttor som fick äta mängder av fet och sockerrik mat snabbt fick förändringar i hjärnan. Deras belöningssystem trubbades av och råttorna krävde mer och mer stimulering för att uppleva samma njutning.
- Våra olika studier kompletterar varandra. Vi har tittat närmare på råttornas beteende, deras ångest och motivation att jobba för att få tag på socker. De molekylära förändringar som vi sett i våra försök bekräftas och nyanseras i den amerikanska studien, säger Johan Alsiö.
Avhandlingen försvaras den 10 april vid Uppsala universitet.
Idag skriver Netdoktor om en studie som publicerats i Nature Neuroscience, gjord av forskare vid The Scripps Research Institute.
Studien är gjord på råttor, som serverades skräpmat. Råttorna utvecklade fetma, och samtidigt förändrades den biokemiska balansen i hjärnans belöningssystem. De utvecklade snabbt ett tvångsmässigt ätbeteende och åt stora mängder av maten - samtidigt som belöningssystemet i hjärnan blev allt mer okänsligt. Förändringen i de matmissbrukande råttornas kemiska balans visade sig se likadan ut som hos råttor som fått kokain eller heroin. När forskarna sedan tog bort skräpmaten från råttorna och gav dem näringsriktig mat så matvägrade de istället. Råttorna valde också att äta av skräpmaten även om de fick stötar samtidigt - suget efter maten var alltså så starkt att de struntade i obehaget.
Skrämmande, eller hur?
Men innehåller dagens mat mindre näring?
Svaret är att man inte riktigt vet. Livsmedelsverkets rapport från 2008 visar att det är svårt att bedöma om det skett reella förändringar i näringsinnehåll över tiden, vilket beror dels på bristfällig
dokumentation om de livsmedel som undersökts och de analyser som gjorts, dels på att det inte går att utesluta andra orsaker till förändrade halter.
Rapporten konstaterar att:
• Exempel på reella skillnader i näringsinnehåll är variation beroende på sort, mognadsgrad vid provtagning, odlingssätt, klimat, lagring och hantering.
• Artefakter som påverkar publicerade värden, men inte det faktiska näringsinnehållet, är till exempel analysmetoder, beräkningar och definition av komponent, exempelvis ett specifikt vitamin.
Vid jämförelser är det viktigt att jämföra halter uttryckt per torrvikt så att skillnaden inte beror på olika vattenhalt. Om det sker reella förändringar är det också viktigt att bedöma näringsmässig betydelse, det vill säga avgöra om förändringarna påtagligt påverkar intaget av näringsämnet i befolkningen.
Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har utvärderat och bedömt 416 hälsopåståenden som förekommer på olika livsmedel. Myndigheten anser att det bara finns vetenskapligt stöd för åtta av dem. De som klarade sig:
Det är minst sagt en djungel vad man får och inte får säga i marknadsföringen av livsmedel. Många företag väljer ju också att formulera sig på ett sätt som inte strider mot lagen, men som ändå inte är etiskt eller moraliskt försvarbart alla gånger, som att till exempel kalla saker för hemlagat. Inte förbjudet, men heller inte riktigt ärligt, kan man tycka.
