Multivitaminer kan öka bröstcancerrisk

Jag gjorde båda mina D-uppsatser/exjobb på enheten för nutritionsepidemiologi på IMM, Karolinska Institutet, och det ena handlade just om vitaminintag i SMC, det vill säga den svenska mammografikohorten. I dagarna publiceras en ny studie från denna kohort, där man har visat att kvinnor som äter multivitamintabletter oftare drabbas av bröstcancer. Risken för bröstcancer var 19% högre för de kvinnor som åt multivitamintabletter varje dag. Min gamla kursare, Susanna Larsson (tillika en av de mest produktiva forskare inom nutritionsepidemiologi världen har skådat) uttalar sig om detta och säger till Upsala (jo, den heter så) Nya Tidning att:

– Även om vi ännu inte vet om det rör sig om ett orsakssamband är våra resultat en larmsignal som måste tas på allvar och utredas vidare. Det finns studier som visar att kvinnor som tar multivitaminer får tätare bröst än andra kvinnor. Och just tätare bröst är en känd riskfaktor för bröstcancer.

Ställ detta i relation till Lifes kampanj som jag skrev om häromdagen!

Skatteväxling

Högre skatt på godis, läsk och annat skit, och lägre skatt på frukt och grönt. Ja tack!

Och nu när det är påsk så gör ni givetvis som Frida och gör en burpee för varje godisbit, eller hur?

Stenåldersskandinaver kunde inte dricka mjölk

I ett annat pressmeddelande från Uppsala universitet så visar en ny studie (som gjorts vid UU och SU, publicerad i BMC Evolutionary Biology) att de jägare-samlare som bodde längs södra Skandinaviens kuster för 4000 år sedan var laktosintoleranta. Studien stödjer tidigare resultat av samma forskare, som visat att dagens skandinaver inte härstammar från dessa stenåldersmänniskor utan från en grupp som invandrade senare.

- Den här gruppen jägare-samlare skiljer sig markant från moderna svenskar i den DNA-sekvens som vi brukar förknippa med förmågan att spjälka laktos i vuxen ålder, berättar Anna Linderholm, tidigare verksam vid Arkeologiska Forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, numera vid University College Cork i Irland.

Enligt forskarna finns det två möjliga orsaker till skillnaden i DNA.

- Antingen beror den på kraftig selektion, dvs att stenåldersjägarnas gener har gått förlorade för att det är mycket fördelaktigt att kunna dricka mjölk, eller så är det helt enkelt inte den här gruppen stenåldersmänniskor som vi härstammar ifrån, säger Anna Linderholm.

Förmågan att kunna konsumera oprocessad mjölk i vuxen ålder tros ha haft stor betydelse i människans förhistoria.

- Den hänger intimt samman med övergången från jägare-samlare till jordbrukare, säger Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet.

Han leder EU-projektet LeCHE (Lactase persistence and the early Cultural History of Europe), där man studerar mjölkens betydelse i vår förhistoria.

-I just det här fallet är vi dock benägna att tro att det vi ser är spåren av vad vi kallar genflöde, alltså att en annan grupp människor flyttar in i området vid ett senare tillfälle och det är dem vi liknar genetiskt. Detta är i linje med vad vi sett i tidigare studier, säger han.

Forskargruppen arbetar nu vidare för att undersöka hur de tidigaste jordbrukarna i Skandinavien såg ut genetiskt, och om de kan bära svaret på frågorna kring våra förfäder.

För mer information, kontakta Anders Götherström, 018-471 64 83, e-post: anders.gotherstrom@ebc.uu.se Anna Linderholm, +353 (0) 87 24 33 570, e-post: annalinderholm@hotmail.com

Abstinens från fet mat kan ge ångest och sockersug

Häromdagen skrev jag om studien som visade liknande förändringar i hjärnan när råttor fick snabbmat, som man kan se vid kokain- eller heroinanvändande. Nedan följer en kompletterande avhandling!

Pressmeddelande från Uppsala Universitet

Vissa individer blir lättare beroende av god mat än andra. I sin avhandling visar apotekaren Johan Alsiö att de råttor som blev överviktiga av mat med mycket socker och fett fick ett starkt sockersug och ångest när de återgick till sin vanliga kost.

Hjärnans belöningssystem aktiveras av både välsmakande mat och droger som kokain och heroin. Mat rik på socker eller fett skulle därför kunna ge upphov till beteenden som liknar drogberoende. Ett exempel är ökat sockersug när man försöker avstå från söt mat. Sådana beteenden skulle kunna förklara varför det är så svårt att i längden hålla sig till striktare dieter i samband med bantning. En nyligen publicerad amerikansk studie visar på liknande resultat.

I sin avhandling har Johan Alsiö tillsammans med kollegor studerat råttor som haft långvarig tillgång till foder rikt på socker och fett, för att simulera den moderna människans ständiga tillgång på välsmakande fet och söt mat. Många men inte alla råttor blir feta på en sådan diet. Vissa råttor är alltså särskilt känsliga för att utveckla fetma. Detta motsvarar situationen i människa, där somliga har lättare att gå upp i vikt än andra.

- När den feta dieten ersattes med råttornas vanliga foder ökade begäret efter socker hos de överviktiga råttorna, men inte hos de normalviktiga. Detta sockersug var så starkt att de överviktiga djuren mer eller mindre avstod från den vanliga maten i upp emot tre veckor, säger Johan Alsiö.

Hans forskning visar också att de överviktiga djuren hade tecken på ökad ångest under denna period. Dessa beteendeförändringar är karakteristiska för abstinenssymtom vid drogberoende: ökat sug efter drogen, ångest, och minskat intresse för andra njutningar.

Resultaten visar att vissa individer är särskilt känsliga för att utveckla beroendeliknande beteenden gentemot välsmakande mat. Risken för att utveckla dessa beteenden kan påverkas av ärftliga faktorer som styr belöningssystemets funktion.

- Vi identifierade molekylära avvikelser i belöningssystemet i hjärnan på de överviktiga råttorna. Liknande skillnader mellan överviktiga och normalviktiga individer har tidigare påvisats i människa, säger Johan Alsiö.

Sammanfattningsvis visar resultaten att somliga individer löper större risk än andra att utveckla ett beroendeliknande tillstånd och viktuppgång i en miljö med fri tillgång till fet och söt mat.

I en amerikansk studie som nyligen publicerades i tidskriften Nature Neuroscience har forskare noterat att råttor som fick äta mängder av fet och sockerrik mat snabbt fick förändringar i hjärnan. Deras belöningssystem trubbades av och råttorna krävde mer och mer stimulering för att uppleva samma njutning.

- Våra olika studier kompletterar varandra. Vi har tittat närmare på råttornas beteende, deras ångest och motivation att jobba för att få tag på socker. De molekylära förändringar som vi sett i våra försök bekräftas och nyanseras i den amerikanska studien, säger Johan Alsiö.

Avhandlingen försvaras den 10 april vid Uppsala universitet.

För mer information kontakta Johan Alsiö tel: 070-363 07 71, e-post: johan.alsio@neuro.uu.se

H&M och Chanel Iman

H&M har blivit fällda för att ha använt en för smal modell i sin reklam. Håcan Andersson på H&M bemöter kritiken om att de borde ha en BMI-gräns på sina modeller med att "BMI är i sig inte alltid ett tillförlitligt mått". Har vi hört det förut? Och visst är det så. En vältränad person kan ha ett mycket högre BMI än en otränad utan att för de skull vara ohälsosam, snarare tvärtom. Och BMI är inte ett speciellt bra mått på individnivå. Men att ta till argumentet i det här fallet? Nä, det är lågt, tycker jag. Och verkligen inte relevant i detta fall. Allvarligt talat, många modeller har ett BMI runt 15. Att sätta en BMI-gräns på 17,5, vilket är gränsen för anorexi, eller VARFÖR INTE på 18,5 vilket alltså är gränser för normalvikt, skulle knappast göra att reklamerna svämmades över av personer som är ohälsosamt överviktiga - men det kanske skulle kunna bidra till att en eller två tjejer slapp få en idealbild som är omöjlig att leva upp till och samtidigt vara frisk? En person med ett BMI på 18,5 kommer, oavsett om den har en hög fett% inte att vara särskilt stor.

Skräpmat beroendeframkallande på samma sätt som heroin?

Idag skriver Netdoktor om en studie som publicerats i Nature Neuroscience, gjord av forskare vid The Scripps Research Institute.

Studien är gjord på råttor, som serverades skräpmat. Råttorna utvecklade fetma, och samtidigt förändrades den biokemiska balansen i hjärnans belöningssystem. De utvecklade snabbt ett tvångsmässigt ätbeteende och åt stora mängder av maten - samtidigt som belöningssystemet i hjärnan blev allt mer okänsligt. Förändringen i de matmissbrukande råttornas kemiska balans visade sig se likadan ut som hos råttor som fått kokain eller heroin. När forskarna sedan tog bort skräpmaten från råttorna och gav dem näringsriktig mat så matvägrade de istället. Råttorna valde också att äta av skräpmaten även om de fick stötar samtidigt - suget efter maten var alltså så starkt att de struntade i obehaget.

Skrämmande, eller hur?

Är dagens mat näringsfattig?

Det påstår iallafall Life-butiken i sin kampanj ”Vart tog näringen vägen?”. Livsmedelsverket tycker dock att kampanjen är grovt vilseledande och har gjort en anmälan. Kampanjens huvudbudskap är att man inte kan lita på att det finns tillräckligt med näring i vanlig mat och att konsumenten själv måste ta ansvar för sin hälsa genom att äta kosttillskott. Livsmedelsverket anser att det vetenskapliga underlag som kampanjen hänvisar till är bristfälligt och använder vilseledande siffror, och främst syftar till att skrämma konsumenten (ett välkänt försäljningsargument för den som är lite intresserad av marknadsföring - man säljer lättast saker med "fear and greed").

Livsmedelsverket lyfter även fram att problemet inte är huruvida näringsinnehållet i vanlig mat är mindre än förr - utan att många äter för mycket av livsmedel som glass, läsk, kakor och godis, som innehåller mycket energi och lite näringsämnen.

Men innehåller dagens mat mindre näring?

Svaret är att man inte riktigt vet. Livsmedelsverkets rapport från 2008 visar att det är svårt att bedöma om det skett reella förändringar i näringsinnehåll över tiden, vilket beror dels på bristfällig
dokumentation om de livsmedel som undersökts och de analyser som gjorts, dels på att det inte går att utesluta andra orsaker till förändrade halter.

Rapporten konstaterar att:

• Exempel på reella skillnader i näringsinnehåll är variation beroende på sort, mognadsgrad vid provtagning, odlingssätt, klimat, lagring och hantering.
• Artefakter som påverkar publicerade värden, men inte det faktiska näringsinnehållet, är till exempel analysmetoder, beräkningar och definition av komponent, exempelvis ett specifikt vitamin.
Vid jämförelser är det viktigt att jämföra halter uttryckt per torrvikt så att skillnaden inte beror på olika vattenhalt. Om det sker reella förändringar är det också viktigt att bedöma näringsmässig betydelse, det vill säga avgöra om förändringarna påtagligt påverkar intaget av näringsämnet i befolkningen.

Livsmedelsverkets rapport, för den som vill läsa mer.