Tips

För dig som bor i Falun!

Omform - om mat som livsstil

Ät folatrik mat!

Hösten 2007 beslutade Sverige, i motsats till många andra länder, att inte införa berikning av mjöl med folsyra. Anledningen till att man överhuvudtaget diskuterade folsyraberikning är att en brist hos kvinnor i barnafödande ålder kan ge upphov till ryggmärgsbråck hos fostret. Som skäl till att inte berika angavs att en berikning "eventuellt kan leda till en ökad risk för cancer, främst för äldre personer".

Dock så rekommenderade man att kvinnor skulle få tillgång till gratis folsyratillskott - men för detta verkar det inte ha funnits utrymme i budgeten.

På Sveriges Lantbruksuniversitet har man nu gjort en studie om hur kvinnor som planerar att bli gravida kan höja sin folatstatus naturligt. Studien gör två slutsatser:
1) Det går att förbättre folatstatusen genom att välja folatrika livsmedel, som t.ex. en folatpimpad frukost bestående av bröd, leverpastej, kiwi, apelsinjuice, rågflingor och valfri mejeriprodukt - eller genom att äta 500 gram frukt och grönt per dag.
2) Det tar upp till tre månader att förbättra folatstatusen på naturlig väg

En fördel mad naturligt folat är att det inte är förknippat med någon risk för negativa hälsoeffekter.

Sitt inte still!

I senaste numret av Läkartidningen skriver Mai-Lis Hellénius, professor vid institutionen för medicin, Karolinska universitetssjukhuset att "de flesta av oss har i dag ett stillasittande arbete, och även på fritiden har vi blivit alltmer stillasittande. Omfattande nationella undersökningar från USA visar att mer än hälften av såväl vuxna som barn tillbringar mer än hälften av den vakna tiden stillasittande. Tidigare rekommendationer rörande fysisk aktivitet och hälsa har varit mycket fokuserade på att öka den fysiska aktiviteten. Sedan 2007 har vi uppmuntrat patienter och allmänhet att försöka vara fysiskt aktiva minst 30 minuter i någon form av måttligt ansträngande aktivitet minst fem av veckans dagar. Betydligt mindre vikt har vi lagt vid just den tid vi sitter stilla."

Hellenius hänvisar sedan till en kanadensisk studie, Canada fitness survey, som undersökt 9 735 kvinnor och 7 278 män i åldern 18–19 år. Studien startade 1981, och sedan dess har 1832 personer dött - 759 av hjärt–kärlsjukdom och 547 av cancer. Även efter man justerat för rökning, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet på fritiden såg man en progressivt ökande dödlighet i relation till hur stillasittande man var.

Artikeln avslutas med ett citat av Peter Katzmarzyk från Pennington Biomedical Research Center i Baton Rouge, Louisiana, USA, som är en av de ansvariga forskarna: "Hoppas att studien ska leda till att vi blir mer varse de hälsorisker som är förknippade med att just sitta stilla länge och att vi i framtida rekommendationer om fysisk aktivitet och hälsa även ska inkludera råd om att inte sitta stilla länge utan paus".

Referens: Katzmarzyk PT, et al. Med Sci Sports Exerc. 2009;41:998-1005.

Helgtips!

I helgen har Nordiska museet äppeldagar! Saxat från hemsidan:

Svenska äpplen 26-27/9

Det svenska äpplet hyllas under Nordiska museets äppeldagar 26-27 september med äppelutställning och programaktiviteter.

Sverige har en diger äppelskatt med många sorter som endast finns bevarade tack vare våra genbanker. En av dessa är Nordiska museets egen samling vid Julita gård i Sörmland, där ca 120 sorter växer. Många av de svenska äpplena kan ofta lagras länge och har god motståndskraft mot sjukdomar. De mognar långsamt och får liksom vindruvor sin unika arom.

Under två dagar, 26-27 september, visas 250 olika sorters äpplen och ett fyrtiotal päron i Nordiska museets stora hall. På programmet står sortbestämning av äpplen, tips och råd om beskärning av fruktträd, avsmakning av olika äppelanrättningar och möjlighet att köpa äppelträd från Julita gård i Sörmland.

Ordinarie museientré 70 kr.
Öppet lördag-söndag 26-27/9 kl. 11-17.

Nytt inlägg...

...om alkohol och träning finns på Ngruppens blogg!

Vikttävling

Expressen har utlyst en tävling, där tre personer ska följa antingen LCHF, Atkins eller Fredrik Paulúns Isodieten. Vem tror du vinner?

Pressmeddelande från Lunds Universitet

Matvanor viktigare än viktigaste riskgenen för fetma

Risken att bli fet är två och en halv gång högre för den som har dubbel uppsättning av den mest kända riskgenen för övervikt och fetma. Men bara om fettkonsumtionen är hög. Mindre fett i maten neutraliserar fettgenens skadeverkningar.

- Det betyder att det avgörande är vad man äter. I vart fall när det gäller FTO-genen, den klart viktigaste fetmagenen som hittills upptäckts, säger Emily Sonestedt, forskare på Lunds Universitets Diabetescenter. Hon är huvudförfattare till undersökningen som nu publiceras i tidskriften American Journal of Clinical Nutrition. Flera studier har tidigare sett att mycket motion minskar inverkan av fetmagenen men detta är den första där FTO-genens effekt sätts i relation till individers matvanor. Riskvarianten på FTO-genen (fat mass and obesity associated) är vanlig i befolkningen. 17 procent har den i dubbel uppsättning, det vill säga har ärvt den av båda föräldrarna. Ytterligare drygt 40 procent i enkel uppsättning.

- Det är svårt att med någorlunda säkerhet beräkna hur mycket olika människor äter vilket nog är en av anledningarna till att ingen gjort detta tidigare. Men vi har så bra data att det blir meningsfullt, konstaterar Emily Sonestedt. Uppgifterna kommer från den stora undersökningen Malmö Kost-Cancer där en minutiös kartläggning av kostvanor gjordes med bland annat ett omfattande frågeformulär, en lång intervju och en matdagbok som deltagarna själva förde. När matvanorna hos bärare av den dubbla riskvarianten för fetma analyserades framträdde mönstret tydligt. Risken för fetma var kraftigt ökad bara om fettkonsumtionen var hög.

- Ja, hos dem vars kost innehöll mindre än 41 procent fett i energimängd var fetma inte vanligare trots den ärftliga risken , säger Emily Sonestedt. FTO-genen är aktiv i hypotalamus, en del av hjärnan som reglerar aptit och mättnadskänsla, och riskvarianten har kopplats till ökat energiintag, speciellt i form av fett.

- Det kan vara så att bärare av riskgenen inte blir mätta lika snabbt av fett. Därför äter de mer och går upp i vikt, säger Emily Sonestedt. Fyndet att riskvariantens skadliga effekt upphävs med ändrade matvanor kan, tillsammans med kartläggningen av andra fetmageners verkan, leda till en bättre och mer individualiserad kostrådgivning för den som vill undvika att gå upp i vikt.

- Det visar att vi inte är slav under våra gener. Även om vi föds med en ärftlig belastning för fetma är livsstilen viktig, säger Emily Sonestedt. Undersökningen är publicerad i tidskriften American Journal of Clinical Nutrition - Fat and carbohydrate intake modify the association between genetic variation in the FTO genotype and obesity

För mer information kontakta: Emily Sonestedt, 040 - 39 12 33, 073 - 700 71 45 Emily.Sonestedt@med.lu.se