Jag gjorde båda mina D-uppsatser/exjobb på enheten för nutritionsepidemiologi på IMM, Karolinska Institutet, och det ena handlade just om vitaminintag i SMC, det vill säga den svenska mammografikohorten. I dagarna publiceras en ny studie från denna kohort, där man har visat att kvinnor som äter multivitamintabletter oftare drabbas av bröstcancer. Risken för bröstcancer var 19% högre för de kvinnor som åt multivitamintabletter varje dag. Min gamla kursare, Susanna Larsson (tillika en av de mest produktiva forskare inom nutritionsepidemiologi världen har skådat) uttalar sig om detta och säger till Upsala (jo, den heter så) Nya Tidning att:
– Även om vi ännu inte vet om det rör sig om ett orsakssamband är våra resultat en larmsignal som måste tas på allvar och utredas vidare. Det finns studier som visar att kvinnor som tar multivitaminer får tätare bröst än andra kvinnor. Och just tätare bröst är en känd riskfaktor för bröstcancer.
Ställ detta i relation till Lifes kampanj som jag skrev om häromdagen!
Enligt forskarna finns det två möjliga orsaker till skillnaden i DNA.
- Antingen beror den på kraftig selektion, dvs att stenåldersjägarnas gener har gått förlorade för att det är mycket fördelaktigt att kunna dricka mjölk, eller så är det helt enkelt inte den här gruppen stenåldersmänniskor som vi härstammar ifrån, säger Anna Linderholm.
Förmågan att kunna konsumera oprocessad mjölk i vuxen ålder tros ha haft stor betydelse i människans förhistoria.
- Den hänger intimt samman med övergången från jägare-samlare till jordbrukare, säger Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet.
Han leder EU-projektet LeCHE (Lactase persistence and the early Cultural History of Europe), där man studerar mjölkens betydelse i vår förhistoria.
-I just det här fallet är vi dock benägna att tro att det vi ser är spåren av vad vi kallar genflöde, alltså att en annan grupp människor flyttar in i området vid ett senare tillfälle och det är dem vi liknar genetiskt. Detta är i linje med vad vi sett i tidigare studier, säger han.
Forskargruppen arbetar nu vidare för att undersöka hur de tidigaste jordbrukarna i Skandinavien såg ut genetiskt, och om de kan bära svaret på frågorna kring våra förfäder.
I sin avhandling har Johan Alsiö tillsammans med kollegor studerat råttor som haft långvarig tillgång till foder rikt på socker och fett, för att simulera den moderna människans ständiga tillgång på välsmakande fet och söt mat. Många men inte alla råttor blir feta på en sådan diet. Vissa råttor är alltså särskilt känsliga för att utveckla fetma. Detta motsvarar situationen i människa, där somliga har lättare att gå upp i vikt än andra.
- När den feta dieten ersattes med råttornas vanliga foder ökade begäret efter socker hos de överviktiga råttorna, men inte hos de normalviktiga. Detta sockersug var så starkt att de överviktiga djuren mer eller mindre avstod från den vanliga maten i upp emot tre veckor, säger Johan Alsiö.
Hans forskning visar också att de överviktiga djuren hade tecken på ökad ångest under denna period. Dessa beteendeförändringar är karakteristiska för abstinenssymtom vid drogberoende: ökat sug efter drogen, ångest, och minskat intresse för andra njutningar.
Resultaten visar att vissa individer är särskilt känsliga för att utveckla beroendeliknande beteenden gentemot välsmakande mat. Risken för att utveckla dessa beteenden kan påverkas av ärftliga faktorer som styr belöningssystemets funktion.
- Vi identifierade molekylära avvikelser i belöningssystemet i hjärnan på de överviktiga råttorna. Liknande skillnader mellan överviktiga och normalviktiga individer har tidigare påvisats i människa, säger Johan Alsiö.
Sammanfattningsvis visar resultaten att somliga individer löper större risk än andra att utveckla ett beroendeliknande tillstånd och viktuppgång i en miljö med fri tillgång till fet och söt mat.
I en amerikansk studie som nyligen publicerades i tidskriften Nature Neuroscience har forskare noterat att råttor som fick äta mängder av fet och sockerrik mat snabbt fick förändringar i hjärnan. Deras belöningssystem trubbades av och råttorna krävde mer och mer stimulering för att uppleva samma njutning.
- Våra olika studier kompletterar varandra. Vi har tittat närmare på råttornas beteende, deras ångest och motivation att jobba för att få tag på socker. De molekylära förändringar som vi sett i våra försök bekräftas och nyanseras i den amerikanska studien, säger Johan Alsiö.
Avhandlingen försvaras den 10 april vid Uppsala universitet.
Idag skriver Netdoktor om en studie som publicerats i Nature Neuroscience, gjord av forskare vid The Scripps Research Institute.
Studien är gjord på råttor, som serverades skräpmat. Råttorna utvecklade fetma, och samtidigt förändrades den biokemiska balansen i hjärnans belöningssystem. De utvecklade snabbt ett tvångsmässigt ätbeteende och åt stora mängder av maten - samtidigt som belöningssystemet i hjärnan blev allt mer okänsligt. Förändringen i de matmissbrukande råttornas kemiska balans visade sig se likadan ut som hos råttor som fått kokain eller heroin. När forskarna sedan tog bort skräpmaten från råttorna och gav dem näringsriktig mat så matvägrade de istället. Råttorna valde också att äta av skräpmaten även om de fick stötar samtidigt - suget efter maten var alltså så starkt att de struntade i obehaget.
Skrämmande, eller hur?
Men innehåller dagens mat mindre näring?
Svaret är att man inte riktigt vet. Livsmedelsverkets rapport från 2008 visar att det är svårt att bedöma om det skett reella förändringar i näringsinnehåll över tiden, vilket beror dels på bristfällig
dokumentation om de livsmedel som undersökts och de analyser som gjorts, dels på att det inte går att utesluta andra orsaker till förändrade halter.
Rapporten konstaterar att:
• Exempel på reella skillnader i näringsinnehåll är variation beroende på sort, mognadsgrad vid provtagning, odlingssätt, klimat, lagring och hantering.
• Artefakter som påverkar publicerade värden, men inte det faktiska näringsinnehållet, är till exempel analysmetoder, beräkningar och definition av komponent, exempelvis ett specifikt vitamin.
Vid jämförelser är det viktigt att jämföra halter uttryckt per torrvikt så att skillnaden inte beror på olika vattenhalt. Om det sker reella förändringar är det också viktigt att bedöma näringsmässig betydelse, det vill säga avgöra om förändringarna påtagligt påverkar intaget av näringsämnet i befolkningen.
Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har utvärderat och bedömt 416 hälsopåståenden som förekommer på olika livsmedel. Myndigheten anser att det bara finns vetenskapligt stöd för åtta av dem. De som klarade sig:
Det är minst sagt en djungel vad man får och inte får säga i marknadsföringen av livsmedel. Många företag väljer ju också att formulera sig på ett sätt som inte strider mot lagen, men som ändå inte är etiskt eller moraliskt försvarbart alla gånger, som att till exempel kalla saker för hemlagat. Inte förbjudet, men heller inte riktigt ärligt, kan man tycka.
— En möjlig framtid är att individanpassa ordinationen av fysisk aktivitet för optimala hälsoeffekter. För vissa kanske det passar bättre att styrketräna medan andra kan tillgodogöra sig uthållighetsträning, säger docent Carl Johan Sundberg vid Karolinska Institutet, som ansvarat för en av de tre delstudier som ingår i den nu publicerade artikeln.
Utgångspunkten för forskarnas arbete är den sedan tidigare välkända kopplingen mellan god hälsa och förmågan att ta upp och använda syre i samband med maximal fysisk ansträngning, alltså det som i dagligt tal kallas kondition. Ju mer blod hjärtat orkar pumpa runt, desto mer syre når ut till musklerna och desto lägre är risken för sjukdom och förtida död. Det är bland annat därför som hälsoexperterna rekommenderar raska promenader, löpning, simning, cykling och liknande fysiska aktiviteter. Ett problem har dock varit att alla inte tycks ha samma förmåga att tillgodogöra sig timmarna i joggingspåret eller simbassängen. Detta ville forskarna titta närmare på.
Forskarna jämförde resultaten från tre träningsstudier, två utförda i Europa och en amerikansk. De totalt 514 deltagarna i dessa studier genomgick olika övervakade program för uthållighetsträning på cykel under 6 till 20 veckor för att förbättra sin kondition. Den genomsnittliga förbättringen i alla grupper var cirka 15 procent. Men samtidigt visade det sig att var femte deltagare bara ökade sin maximala syreupptagningsförmåga med fem procent eller mindre. Dessa personer uppvisade sålunda en obenägenhet att svara på en viss form av uthållighetsträning.
Forskarna tog muskelprover både före och efter träningsperioden. Genom en avancerad analysmetod kunde forskarna påvisa att det fanns ett starkt samband mellan aktiviteten hos ett trettiotal gener och benägenheten hos en person att svara på konditionsträning. Dessutom visade sig 11 genvarianter (SNP) sammanfalla med förmågan att tillgodogöra sig konditionsträning eller ej.
– Vi kan nu ta ett biologiskt prov och tala om huruvida en person är benägen att öka sin maximala syreupptagningsförmåga genom konditionsträning. Den möjligheten skulle kunna hjälpa läkare att förebygga och behandla exempelvis hjärt- kärlsjukdomar genom en mer individuellt anpassad rådgivning baserad på genetisk kunskap om den enskilda patienten, säger professor James Timmons vid Royal Veterinary College i London som ledde studien tillsammans med professor Claude Bouchard, Pennington Biomedical Research Center i Louisiana.
I forskningssamarbetet har tiotalet universitet och forskningsinstitut från USA, Storbritannien, Danmark, Kanada och Sverige deltagit, däribland forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
Publikation: “Using molecular classification to predict gains in maximal aerobic capacity following endurance exercise training in humans”, James A. Timmons, Steen Knudsen, Tuomo Rankinen, Lauren G Koch, Mark Sarzynski,Thomas Jensen, Pernille Keller, Camilla Scheele, Niels BJ Vollaard, Søren Nielsen, Thorbjörn Åkerström, Ormond A MacDougald, Eva Jansson, Mark A Tarnopolsky, Luc J.C. van Loon, Paul L Greenhaff, Bente K Pedersen, Carl Johan Sundberg, Claes Wahlestedt, Steven L Britton & Claude Bouchard, Journal of Applied Physiology, online 4 feb 2010.
För ytterligare frågor, kontakta:
Docent Carl Johan Sundberg
Institutionen för fysiologi och farmakologi
Tel: +46(0)852486886
Mob: +46 (0)705176886
E-post: carl.j.sundberg@ki.se
Saxat från Livsmedelsverket:
"Livsmedelsverket har tagit fram en ny webbplats, www.folsyra.info , med information om behovet av kosttillskott i form av folsyra för kvinnor som kan tänkas bli gravida. En färsk opinionsundersökning, beställd av Livsmedelsverket, visar att allmänhetens kunskap om hur viktigt det är att ta folsyra är mycket låg. Hela 86 procent av svenskarna kan inte säga när en kvinna måste börja äta folsyra för att minska risken att få barn med ryggmärgsbråck.
Varje år föds cirka 20 – 25 barn i Sverige med ryggmärgsbråck. Dessutom utförs cirka 80 aborter varje år efter vecka 16 i graviditeten på grund av ryggmärgsbråck på fostret. Det betyder att minst 11 procent av alla aborter efter vecka 16 beror på ryggmärgsbråck. Antalet aborter kan vara ännu större på grund av ett mörkertal i rapporteringen. - Det är mycket allvarligt att kunskapen om folsyra är så låg hos allmänheten. Vi startar därför den nya webbplatsen i syfte att nå kvinnor i barnafödande ålder, säger Annica Sohlström, chef för nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket. Den speciellt framtagna webbsidan gör det lättare för allmänheten att själv söka information. Dessutom kan vårdpersonal hänvisa till webbplatsen och informationen kan spridas via andra webbplatser, bloggar och nätverk på internet. Webbplatsen kompletterar också annan information från Livsmedelsverket som vänder sig till gravida och ammande via broschyrer.
I opinionsundersökningen framkom det att tre av tio svenskar regelbundet tar kosttillskott. Bland kvinnor är motsvarande siffra 36 procent och bara en tredjedel av dessa tar kosttillskott som innehåller folsyra. En stor andel av de kvinnor som tar kosttillskott, 24 procent, anger dock att de inte vet om kosttillskottet faktiskt innehåller folsyra.
Många kvinnor får i dag i sig för lite folsyra. Folsyra är särskilt viktigt tidigt i graviditeten och för att få effekt måste man börja äta det en månad före graviditeten. Eftersom inte alla graviditeter är planerade rekommenderas alla kvinnor som kan tänkas bli gravida, det vill säga även kvinnor som inte planerar en graviditet, att ta tillskott med 400 mikrogram folsyra.
Folsyra är ett konstgjort framställt folat som används vid berikning och i kosttillskott. Folat och folsyra är olika former av samma B-vitamin. Folat finns naturligt i mat. De bästa naturliga källorna till folat är mörkgröna bladgrönsaker och olika slag av kål, bönor, linser, rotfrukter och bär. Om kvinnan har för låga halter av folat i blodet ökar risken för ryggmärgsbråck hos fostret."
